För mig är det alltid skönt när jag klarat av deklarationen, sökt stipendier och annat som ska klaras av den här tiden på året. Det känns som en ny början, en ny tid är här och en våg av arbetslust väller över mig. Jag vill bara vara i ateljén och arbeta, arbeta, arbeta. Så härligt att då få besked om att det blir utställning snart på ett ställe här i Stockholm. Tiden är inte exakt klar än så jag återkommer om tid och plats när jag vet exakt. I maj kommer det också att vara öppet hus, men jag återkommer om det också. Men det är skönt att veta att det jag väntat på nu är på gång och efter en lång ganska seg vinter kan man nu kasta av den tunga filten och köra igång med nytt. Jag har börjat på en liten historia om Malva Mullvad och hennes vänner, vilken handlar lite om det, att gå vidare och börja om efter en lite mörk tid.

Jag hade häromdagen förmånen att få besöka min dotters skola och berätta om mitt arbete. Jag var noga med att försöka berätta vad vi har konsten till och vad som är konstnärens uppgift- dvs att undersöka samhället, att ställa frågor, att ta reda på vad det är att vara människa och att få folk att känna och tänka. Känna som i att igen sig eller känna något annat. Tänka som i att tänka nya tankar eller få sina egna bekräftade. Detta var inget som verkade konstigt för barnen. De verkade helt förstå. Jag var också noga med att poängtera för dem att det inte var det perfekta som var viktigt, att misstagen ibland är det som blir bäst, att experimenterande ger nya oväntade resultat och att man måste leka. Leka och se vad det blir. Man kunde riktigt se hur de små sög i sig och liksom samlade på orden. Jag önskar de minns dem. Att de kommer ihåg att det är något annat än perfekt man oftast vill åt. Att uttryck är något annat än avbild. En liten pojke sa när jag skulle gå att han ville bli konstnär när han blir stor. Jag blev så glad av det. Jätteglad. Det kändes som jag lyckats förmedla det jag ville. Kanske kommer han att göra fantastiska grejer! De kommer de nog göra hela gänget! De var ett sånt fint gäng! Att hänga med sexåringar är bra för själen. Rekommenderar alla!